Fransk köksskola, del 1

(Nedklottrat på Eurostar från Ashford till Paris en tidig lördagmorgon)

Såsom nybliven sambo har jag kommit att tillbringa något mer tid i köket, detta utan att Gud skapat mig till ett köksbord för att citera mamma Mark. Det skulle i en första ingivelse kunna leda tanken till osvenska fenomen såsom hemmafru och uppassning, men jag protesterar högljutt; så länge vinglasen är diskade (utan att ha blivit krossade såsom kan hända när jag är i farten) och den på morgonen nedstänkta spishällen skiner blank när jag kommer hem på kvällen har jag rakt inget att invända. Tvärtom tycker jag mig ha dragit vinstlotten i uppdelningen av hushållssysslor.

Detta leder oundvikligen till att jag kontinuerligt får nya erfarenheter och utvecklar mina kulinariska färdigheter. Dessa tänkte jag nu delge mig av och förklara hur man anpassar sina svenska recept till det franska köket. För att ge något sånär tyngd åt mina råd, och inte utelämna endast en person, bygger de inte enbart på nämnda objekts synpunkter utan härrör från samlade erfarenheter från ett och ett halvt års utlandsvistelse. All form av uppfattad ironi är naturligtvis enbart inbillning.

Råvaror
Om det inte är marknadsdag och därmed möjlighet att åtnjuta ett stort utbud av grönsaker, avlägsna alla ingredienser med minsta ofranska inslag. Rucola är t ex typiskt italienskt. Svarta bönor är asiatiskt. Tortillasbröd är mexikanskt men med tur och välsorterad butik går det an. För att vara fransk, satsa på att ta bord alla onödiga ingredienser men med högsta kvalitet på de kvarvarande.

Smaksättning
Minska mängden starka kryddor – svartpeppar, cayennepeppar... – med åtminstone hälften. Om namnet chili förekommer i kryddans namn bör den helt uteslutas. Nämnda åtgärd kan för övrigt vidtagas även för de första kryddorna. Ersätt med smör om nödvändigt.

Stekning
Byt olivolja mot smör. Och så lite mer smör. Förläng stektiden med det dubbla. Minst. Försäkra dig om att all tänkbar antydan till krispighet i t ex paprikan eller squashen försvinner.

Gratinering/ugnsbakning
Fördubbla ugnstiden. Även här gäller devisen genombakt, genomstekt, genomgräddat.

Bakning
Gå till närmsta boulangeri (det är aldrig långt) och köp en baguette tradition. Ett gott köpt bröd får inte berömmet ”nästan som hembakt”, om du däremot ger dig på att baka själv kan du med lite tur få höra att ”det här skulle jag nästan kunnat köpa till och med”. Försök definitivt inte baka bröd på någon annan sorts mjöl än vete, då dessa endast i undantagsfall står att frambringa.

Kött
Som vegetarian är jag nu ute på lös mark och har egentligen ingen aning, men såvitt jag förstått kan all extra tillagningstid man lagt på grönskaker, gratänger etc tjänas in genom att man knappt låter köttet ana spisens existens.

Servering
Blanda icke. Icke. Håll dig till givna (=oskrivna) regler och överträd icke. Ställ gärna fram salladsskålen på bordet men rör den inte förrän huvudrätten är intagen. Och försök gubevars inte servera någon form av ost till brödet. Brödet som för övrigt inte bits av utan portionsbiten bryts innan den förs till munnen och då äts i sin helhet. Använd däremot gärna brödet till att hjälpa diskaren genom att avlägsna alla rester av sås. Mmm... Angående dryck, titta alltid den du skålar med i ögonen och låt aldrig glaset bli tomt. Vattenglaset måste inte nödvändigtvis stå till höger, i själva verket är det ingen som egentligen vet men vänster är vanligare.

Inte bara kinamat

Hemma blir det gärna att man slinker in på en kinarestaurang när man skall ut och äta. Mest för att man kan den sortens mat och för att den är så himla god. Idag passade jag dock på att beställa något nytt och det ångrar jag inte! Gratinerade musslor på en bädd av purjolök. Kan det vara gott? Om! Nu skall jag genast börja botanisera i mina kokböcker efter ett recept och bjuda nästa gång vi har gäster.

En jävla blandning

Ja, det var andemeningen i dotterns kommentar när hon såg min frukost. Och fick det att låta som om jag åt något lika hemskt som kaffe utan konjak. Fast jag såg inget fel i min måltid. Tänk bara - att få rusa ner till boulangeriet nere på gatan och köpa sprakande färska croissanter för att sedan inmundiga desamma med en rejäl skiva getost, några oliver och en kopp kaffe. DET kallar jag en frukost i sant parisisk anda och den satt mycket fint. Se bara själva:

I svenska magars djup en sång ...

Och den sången sjunger så här års om semlor med mycket mandelmassa och grädde. Jag for ut till stugan i morse igen, lastad med en kartong köpesemlor, och hade ett par härliga timmar i morgonlampors sken. Sänder med en liten film som visar hur gott det var där ute:

I svenska hjärtans djup en gång...

Pannkakor med ost på. Pannkakor med kakao i. Pannkakor med smält chilichoklad på. Pannkakor med punsch. I. Så kan det gå om man är tre galna svenskar som fått i sig lite för mycket punsch, öl eller Beaujoulais nouveau (vi var inte säkra på att vin skulle funka till ärtor nämligen) till ärtsoppan och har en pannkaksmaskin på bordet framför sig. Med "Myten om sexualbrott" och "Vi måste höja våra röster" i högtalarna kunde de andra två konstatera att de var äkta svenska män. Angående fläsk eller inte i ärtsoppan kunde jag konstatera att sås är gott. Jag kan dessutom intyga att stoppningen i IKEA-grytlappar är syntetisk. Yttertyget däremot brinner utmärkt.

Onsdag

Ja eftersom det är tisdag idag är det onsdag imorgon. Och därsom det är onsdag imorgon är det torsdag i övermorgon och detta måste firas genom att ätas ärtsoppa och pannkakor och drickas punsch. Tre till sex personer blir vi i lyan, det blir 5-3m2 per person ungefär. Och i kylen finns det kött, KÖTT! Fläsket ska skäras i bitar och ner i soppan. Bröst står det på, poitrine. Undrar vad det är för djur. Undrar om fläsk innebär gris. Undrar om det är fläsk. Återstår att se, jag tar vegvarianten jag. Synd att jag fick ett ärende ikväll så jag inte hinner städa. Ytterst tråkigt, närmast dystert. Jaja, det ska ju flyttas snart...

Palt med messmörssås

Detta har utvecklats till en riktigt kulinarisk helg. Inte nog med det! Jag har nära nog levt upp till denna blogga anspråksfulla titel i det att jag ikväll fått äta pitepalt med messmörssås!!
Vi var bjudna på middag hos en bekanting som bor i ett kollektivboende på Söder. Ett boende för seniorer (i detta fall över 40) som verkar trevligt. I köket kunde vi lätt och ledigt forma till åttio, härligt knubbiga och fläskfyllda paltar, som vi sedan delade med övriga inbjudna gäster. Detta trots att degen, gjord på kornmjöl samt kokt och rå potatis, var tämligen lös.


Messmörssås då? Ja, jag äter allt, men en sak har jag svårt för och det är messmör. Skall jag vara ärlig så blev det inte bättre av att formas om till sås. Kanske skulle jag försökt få till marsipansås i stället.