Finns det en härligare syn än en nygräddad, gyllenbrun våffla med grädde och röd (eller möjligen hjortrongul) sylt? Nej, knappast. Jag var inte så noga med att fira min högtidsdag men hade tidigt kommit överens med modren om att komma hem och äta våfflor på själva födelsedagen och det hade hon glatt sig mycket åt förstod vi.
Pappa var lite orolig för att det inte skulle bli så nu, men visst kom jag och lät mig väl smaka och pappa fick en trevlig kväll också för nu börjar det väl så smått gå in i huvet, att det blir så här ensamt på dagarna i fortsättningen, som det varit denna vecka hittills.
No comments:
Post a Comment